Igår när jag kom hem kände jag mest bara... Fy tusan vad bra jag har det. Jag har många riktigt bra människor omkring mig att se upp till, inspireras av och också få stöttning och vägledning av. Människor som är bättre än jag på flera plan, som vill mig väl. Jag är så himla tacksam för det, det är så man blir bättre. Är du bäst i rummet, så är du i fel rum. Det finns alltid någon att lära av.

Med det sagt så... HEJ. Det var ett tag sedan sist. Det rullar på här (som alltid) och idag börjar jag lite tidigare än igår, så idag får torres vila. Jag kanske hade hunnit, men jag tycker att bokar jag in för mycket samma dag blir det ingen kvalitet på något. Stressrida med andan i halsen för att sedan åka hem, duscha/byta kläder, äta i bilen och komma fram med andan i halsen, ofokuserad och virrig. Nope, inte värt det. Hästen är värd en lugn ryttare som ger bra förutsättningar för ett bra ridpass, eleverna är värda en väl förberedd ridlärare som har den koll hon kan ha. Igår var han toppenfin, som en dröm att rida, så han förtjänar verkligen att bara ha det gott med kompisarna i hagen idag.