Sprengerlook-a-like

Så nu har jag ridit på bettet i nästan en vecka, och jag upplever att han är mer sugen på att ta stöd på det här bettet. Han går fram till det och "lägger sig på" lite mer än vanligt, vilket är JÄTTEPOSITIVT eftersom han inte gärna tar stöd, antagligen pga att jag är så pass svag i magen att handen blir ostadig och han backar av. Oh well. Han är inte speciellt kinkig med bett ändå så det är ganska svårt att göra en bra recension och väga för och nackdelar. Jag ska prova vid några lämpligt pass att byta tillbaka till de andra betten och känna om det finns någon mer uppenbar skillnad då.

Enda minuset jag har upptäckt är att D-ringarna hamnar lite "på" remontnosgrimmans ringar, så jag tror att detta bett gör sig bättre med aachennosgrimma eller en engelsk. Ska kolla i mina gömmor och se om jag kan hitta något i hans storlek. Annars är alternativet att gå ner en storlek i remontnosgrimman eller kolla om en ställbar remontnosgrimma skulle passa honom bättre. Kan inte vara asbekvämt när tränsdelarna krockar, men det är ju inte bettets fel att remontnosgrimman är för stor.
 
Utan att ha provat ett äkta sprenger på honom kan jag säga att jag är nöjd med mitt köp och tycker att 300 kr är ett mycket humant pris för bettet. Överväger till och med att köpa ett extra i Chesters och Gnistras storlek om det finns kvar nästa gång!
My kind of spegelselfies. Inte grymmaste bilden i världen men här ser man hur ringen på nosgrimman nästan ligger an mot bettet. Need 2 change.

En sån himla tacksamhet

Alltså vilket jäkla lucky shot att jag hittade min häst, tänker jag på nästan varje dag. Han var inte ens ute på annons, liksom. Otroligt väl grundriden, har klart för sig vad varje hjälp betyder så att pussla ihop hjälperna till svårare grejer är liksom ingen big deal när styrkan väl finns där. Klok och lätt att rida på hinder, vilket var ungefär nummer ETT på min lista. Okomplicerad att hoppa, kan hjälpa mig att få lite självförtroende. Fin i munnen, mjuk i kroppen.

Enda bekymret har varit hans nerver, han har blivit lite spänd första klassen på tävling och ibland är det svårt att rida ut. Jag tänker att det här inte är så mycket till bekymmer just nu. Han har inte gjort så många starter än i livet, så han kommer nog slappna av mer och mer på första klassen, för i andra klassen när han känt på banan går han som TÅGET och man känner verkligen att hoppa bana, det är LIVETS GREJ för honom. Uteritterna, ptja. Jag varken tävlar eller får betyg i uteritter så det är ett moment som det kvittar lite att han är spänd med just nu. Det kommer ju mer vi lär känna varandra skulle jag tro (och med fler uteritter!).
 
Speciellt efter idag, med två tuffa ridpass i kroppen och ändå en sån himla go inställning (va, hoppar du av? trodde vi skulle trimma mer) fastän vi gör dödsjobbiga armhävningsövningar i galopp ca 30 min av passet (med skrittpaus but still) så känner jag att VILKEN PÄRLA det här är. Så himla tacksam att jag fick möjligheten att köpa honom. Så himla spännande att se vart det här året kommer ta oss!

Trim

Idag stod gymnastik på schemat. 4 bommar på mittvolten, började med att trava fram ganska kravlöst över en bom i taget, sedan successivt hela mittvolten. La efter hand in galopp, först med enstaka bommar sedan sätta ihop allt till en volt och pricka jämna språng mellan alla bommar, jag red 5 språng mellan varje.
 
Sedan red jag en väg jag inte ritat ut, men man kan säga att det är halvt igenom med byte över bommen. Gick sådär tbh, jag tror jag är sned för jag fick bara byten från vänster till höger, bara ett enda höger-vänster, så jag ska klura på varför det blev så och hur jag ska rätta till det.

Travade av på den "vita vägen" och red så nogranna hörnpasseringar jag kunde vid E och B. Blev ett ganska krävande pass men det verkade passa Torres, han höll sig positiv och sugen på att jobba hela passet trots att han borde känna av lite träningsvärk från gårdagen. Kul! Fick även ett kvitto på att han blivit starkare nu, sist jag red fyra bommar på mittvolten fick jag kämpa ganska mycket och jobba på ganska ordentligt själv för att han skulle orka hålla ihop sig två varv, nu kunde jag rulla på ganska okomplicerat. Bra! Nästa steg är att få till kommunikationen så bra att jag kan rida den vita vägen i galopp också. Men det kommer!
 
RSS 2.0