Onsdag: efterlängtad hoppning. Ganska kort in i passet släppte underlaget och vi gick omkull. Det gick helt okej, jag har en lättare hjärnskakning, ett skrubbsår och en sträckning i nacken, men helt ok. Såg efteråt att jag var väldigt nära att landa PÅ pallen och då hade det nog inte gått särskilt bra. En påminnelse om hur farligt det är med pallar mitt i manegen...!

I övrigt har jag funderat mer kring ridning. Det blir ju mer av tanke-varan när man inte får rida själv på ett par dagar, något sätt att hålla sig i sporten måste man ju klura ut. Jag funderar mycket kring vilka ord vi använder och hur de orden sätter igång olika tankebanor. Olika ord har ju olika innebörd för olika personer, men generellt kan man ju dra vissa slutsatser. Det här med stöd vs kontakt till exempel. Säger man "rida med stöd på tygeln" tycker jag det inbjuder mer till att man tar sig ett stöd på tygeln genom att backa handen. Pratar man istället om att rida med kontakt tycker jag att bilden snarare blir "nudda" än "hålla"... är ni med?

Likadant när folk pratar om att hästar ska "lossas" i framridningen... Lossas från vadå? Även där upplever jag att man lätt inbjuds till handridning. Faktum är ju att hästarna väldigt lätt böjer sig i halsen. Att med tygelns hjälp "lossa" halsen hjälper sällan bålen och bakbenen enligt min erfarenhet. Steget mellan lossa och låsa med tygeln blir ganska kort. När jag rider fram tänker jag nog aldrig tanken "lossa". Från skänkeln, fram till handen. Ökar jag trycket med ena skänkeln, ska hästen gå undan för trycket, har jag lika långa tyglar och driver på likt med båda skänklarna ska hästen driva jämnt med båda bakbenen. Handen håller jag så stilla jag kan, för att hästen ska vilja ta kontakt. Det som ska gymnastiseras är bålen och bakbenen, på sin höjd bogen. Halsen gymnastiserar hästen så himla bra själv när de ska klia sig på ryggen eller jaga undan flugor. Det är inget jag behöver bända loss med tygeln.

Av någon anledning vill ju vi människor lösa det som lösas kan med handen. Det är nästan som en reflex och jättesvårt att jobba bort. Det jag som instruktör kan göra, för att behålla ett positivt inlärningsklimat (man kan ju säga "sluta dra i tygeln" men det är ju inte så pedagogiskt av flera anledningar) är att välja ord som sätter igång kedjor i hjärnan där handen blir passiv men sätet och skänklarna desto mer aktiva. Svårt men görbart. En utmaning!