Alltså vilket jäkla lucky shot att jag hittade min häst, tänker jag på nästan varje dag. Han var inte ens ute på annons, liksom. Otroligt väl grundriden, har klart för sig vad varje hjälp betyder så att pussla ihop hjälperna till svårare grejer är liksom ingen big deal när styrkan väl finns där. Klok och lätt att rida på hinder, vilket var ungefär nummer ETT på min lista. Okomplicerad att hoppa, kan hjälpa mig att få lite självförtroende. Fin i munnen, mjuk i kroppen.

Enda bekymret har varit hans nerver, han har blivit lite spänd första klassen på tävling och ibland är det svårt att rida ut. Jag tänker att det här inte är så mycket till bekymmer just nu. Han har inte gjort så många starter än i livet, så han kommer nog slappna av mer och mer på första klassen, för i andra klassen när han känt på banan går han som TÅGET och man känner verkligen att hoppa bana, det är LIVETS GREJ för honom. Uteritterna, ptja. Jag varken tävlar eller får betyg i uteritter så det är ett moment som det kvittar lite att han är spänd med just nu. Det kommer ju mer vi lär känna varandra skulle jag tro (och med fler uteritter!).

 

Speciellt efter idag, med två tuffa ridpass i kroppen och ändå en sån himla go inställning (va, hoppar du av? trodde vi skulle trimma mer) fastän vi gör dödsjobbiga armhävningsövningar i galopp ca 30 min av passet (med skrittpaus but still) så känner jag att VILKEN PÄRLA det här är. Så himla tacksam att jag fick möjligheten att köpa honom. Så himla spännande att se vart det här året kommer ta oss!