Den bortglömda ytterskänkeln

Igår satt jag och trimmade dressyr igen efter bästa förmåga. Jag har ju kommit underfund med att jag lätt blir lite yvig, ännu värre blir det nu när jag haft en veckas riduppehåll och hästen också är lite "yvig" av överskottsenergi. Så rider jag runt och känner hur det skumpar och yr omkring armar och ben och känner bara att nä, det här ser nog inte så yrkesmässigt ut :)

Igår red jag skänkelvikningar. För att få still handen än mer höll jag lika långa tyglar och la sedan ner handen på manken för att inte lockas till att veva runt med den. Därifrån försökte jag få hästen dit jag ville enbart med skänklarna. Ni vet, sådär som man alltid borde rida. Då upptäckte jag den där ytterskänkeln. Vad lite jag använder den till vardags?! Det är ju precis som när man har genomgång på skänkelvikning med ungdomar i mellanstadieålder på ridskolan, "och ytterskänkeln då, ska den bara hänga där som en liten korv eller har den faktiskt en uppgift?" och alla ba "hahaha ja den ska hänga som en korv!" eftersom man inte direkt trycker på ytterskänkelns viktiga jobb i skänkelvikningen. Vad lätt det är att bara tänka förflyttning sidvärtes.

Igår märkte jag av att när jag bara red med sidförande skänkel, så gjorde hästen precis som jag sa. Han flyttade och flyttade och så kom bakdelen före, jag var långsam och hann inte rätta till något innan han hade hunnit bli arg och ställa sig på bakbenen. Klart han blir arg, hur tusan hade ryttaren tänkt att fotförflyttningen skulle gå till när bakdelen fick leda vägen? OMÖLJIGT

Nästa försök var jag nogrannare med att faktiskt använda min ytterskänkel mothållande. Med hjälp av den kunde jag stoppa upp det sidförande en aning just innan bakdelen hann komma före och fick inga protester alls men istället en frustande och nöjd häst. Tänk vad lätt ridning kan vara när ryttaren bara gör sitt ordentligt. Vad mycket lättare det blir för hästen då!

Igår fick han även nya pjucks. Jag bad om bra hoppskor på skämt och fick längre traktarmar på bakskorna. Kanske inte samma sak men förhoppningsvis gynnsamt för rörelseapparaten. Hoppa gör han nog oavsett. :) Idag hade det passat bra med lite hoppning, men jag har inte riktigt kommit underfund med "hur" man hoppar här än. Blir kanske imorgon så tränar vi vidare på ryttarens kvickhet och känsla idag. På torsdag tränar vi dressyr för tränare!



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0