Igårkväll red en kompis från ridprofilen på gymnasiet sin första lektion på fem år. Jag var stolt som en tupp. Så himla duktig! Jättekul att se hur mycket ridning sitter i ryggmärgen, det syntes liksom inte att det varit så långt uppehåll. Innan lektionen var slut red hon hästen fint i balans och på tygeln så en jättefin trav kom fram. Superduktigt!

Själv hade jag en dålig dag med illamående och lite "baksmälla" efter helgen. Det är skitjobbigt att inte kunna gå ifrån vardagliga rutiner utan att bli helt däckad efteråt. Nu har jag ju i alla fall lärt mig lite mönster och visste att dagen skulle vara sämre än vanligt, men ändå. Magkatarr håller jag på att få också verkar det som.

Idag däremot hann jag rida en av hästarna som är påväg in i verksamheten innan lektionerna, höll Fk-grupp själv (är jättenöjd, alla hängde i och jobbade på bra hela lektionen trots att favvisläraren inte var där) hjälpte till att bygga fram och tittade på en grupp som skulle hoppa och red med på sista gruppen. Hoppning på relaterade avstånd stod på schemat och jag tyckte att jag satte galoppen bra. fina språng och is i magen när hindren höjdes upp. För jo, jag tycker fortfarande det ser lite läskigt ut men nu vet jag att det är allvar. Om fyra månader är det ju jag som styr emot 120 inför examinatorer utan att kissa ner mig liksom.

Jag har fått ett kul uppdrag också! Under veckan ska jag åka och hämta en ny lektionsponny som jag tror MYCKET på. Ska bli jättekul!